Svensk Ryggkirurgisk Förening
DIAGNOSRELATERAD INFORMATION
Svenska Ryggregistret - SweSpine



Ansvarig 


Svensk Ryggkirurgisk Förening
www.4s.nu
Antal operationer Patientprofil Vårdtider Resultat


Om Diskbråck i ländryggen

Disken är en broskskiva som fungerar som stötdämpare mellan kotkropparna och möjliggör att man kan böja ryggen. Disken består av en fibrös kapsel samt en mjukare kärna. Den åldras på samma sätt som alla andra vävnader och det är då vanligt att den buktar asymmetriskt – ett diskbråck har bildats. Oftast ger detta inga eller mycket måttliga symtom. Ibland uppstår ryggsmärta eller bensmärta men vanligast är en kombination. De vanligaste diskbråcken drabbar någon av de två nedersta diskarna och då kan diskbråcket trycka på en nervrot som går ut i ischiasnerven, vilket leder till smärta med utstrålning till benets utsida eller baksida ända ner till foten s.k. ischias .

Utredning

Noggrann klinisk undersökning är mycket viktigt för att kunna ställa en diagnos vad gäller nivå och sida för rotpåverkan och diskbråck. Vid bestående uttalad ischiassmärta, vanligen mer än 6-8 veckor, rekommenderas magnetkameraundersökning (MRT) av ländryggen (datortomografi om MRT ej är möjlig att genomföra) för att bekräfta förekomst av diskbråck eller annan nervrotspåverkan. MRT rekommenderas i första hand om kirurgisk behandling övervägs. Man bör beakta att en MRT kan komma att visa ett diskbråck på någon annan nivå eller sida som saknar relation till rygg- och bensmärtan. Det är bara om MRT undersökningen visar ett diskbråck på den sida och nivå som motsvarar smärta och undersökningsfynd som diskbråcket är konfirmerat och kan åtgärdas med operation.

Behandling

De flesta diskbråck, omkring 80%, går tillbaka/minskar av sig själva, då kroppen själv kan bryta ner den diskmassa som lämnat disken. I det enskilda fallet är det dock omöjligt att säkert avgöra om eller när detta kommer att ske. Sjukgymnastik förbättrar inte förloppet, men vi brukar trots allt rekommendera sjukgymnastik initialt eftersom fysisk aktivitet är av godo. Vi avråder från manipulationer när det finns ett verifierat diskbråck eller symtom på detta p.g.a. risk för nervskada.

Eftersom de flesta diskbråck spontanläker ska man inte operera för tidigt, eftersom man i så fall opererar många patienter i onödan. För patienter som har kvar besvär efter två månader eller mer förkortas sjukdomsperioden vid en diskbråcksoperation jämfört med om man behandlar enbart med sjukgymnastik.

Man opererar aldrig patienter med symtom som håller på att klinga av, eftersom en spontanförbättring då uppenbarligen är på gång. Huvudindikationen för operation är nästan alltid bensmärta och detta är en relativ indikation, d.v.s. man opererar bara om smärtan påtagligt påverkar livskvaliteten.

Indikationen för kirurgisk behandling av diskbråck är:

1. Uttalad smärta i benet som strålar nedom knät och med utbredning enligt en nervrots anatomiska känseldistribution.

2. Bensmärta mer uttalad än ryggsmärta.

3. Positivt Lasègue's tecken med eller utan neurologisk påverkan som stämmer med smärtutbredningen.

4. Utebliven effekt av 6 till 12 veckors konservativ behandling.

5. Bekräftande undersökning med MRT (eller DT). Korrekt nivå och sida vad gäller diskbråck.

Diskbråckskirurgi är ett förhållandevis litet ingrepp och har kort vårdtid (görs ibland polikliniskt) och vanligen är man sjukskriven ca 2-6 v. Det är ingen skillnad på resultaten om man gör ingreppet med hjälp av mikroskop eller inte.

Under vissa förutsättningar kan diskbråck bukta centralt bakåt in mot spinalkanalen och i sådana fall kan en kompression av alla eller flertalet nervrötter i ryggmärgskanalen uppkomma. Detta kallas cauda equina syndrom och typiska symtom är svår bensmärta, känselnedsättning i bägge benen och underlivet, samt oförmåga att tömma urinblåsa och kontrollera ändtarmssfinktern. Detta är ett tillstånd som bör handläggas akut.

Resultat

Efter ett diskbråck, såväl vid spontanläkning som efter en operation, blir man ofta helt eller nästan helt återställd, även om själva disken aldrig blir helt normal. Vanligen gäller inga restriktioner efter att man har haft ett diskbråck. Det finns ingen träning som kan förhindra uppkomsten av nytt diskbråck.

Resultatet av kirurgisk och icke-kirurgisk behandling är likvärdigt på sikt, 2 – 4 år, men man kan göra en rejäl tidsvinst med kirurgisk behandling.

De resultat efter diskbråckskirurgi som redovisas under Diskbråck gäller patienter med huvudsakligen bensmärta och där operatören endast tagit bort diskbråcket. Har man haft en så stor komponent ryggsmärta att en steloperation ansetts nödvändig så redovisas resultaten under SRS (segmentell ryggsmärta).

Internationella och nationella jämförelser över frekvensen av diskbråcksoperationer visar stora variationer. I Sverige är vi relativt restriktiva med operation, och avvaktar gärna tills det gått åtminstone 6 veckor, om patienten står ut med smärtan, eftersom vi vet att diskbråck mycket väl kan läka ut av sig självt.

 Senast uppdaterad: 2011-02-23