|
Introduktion
Här beskrivs ryggsjukdomar som i första
hand berör ländryggen. Ländryggen är det medicinska namnet på ryggens
nedre del, ungefär från revbenen till höften. I ländryggen finns det
fem ländkotor. Mellan kotorna finns skivor av brosk och annan vävnad, s
k diskar.
Tre grupper av diagnoser är särskilt
vanliga när det gäller ländryggsbesvär:
- smärttillstånd i ländryggen, bl a
lumbago ("ryggskott"),
- diskbråck, inklusive ischias-smärta,
samt
- spinal stenos och andra typer av åldersförändringar
i kotpelaren.
Ryggsjukdomar kan komma akut eller gradvis.
Smärtans intensitet varierar mellan olika personer. Om smärtan varar mer
än ungefär tre månader kan den betraktas som kronisk.
Hur vanligt är det med ryggsjukdomar?
Ryggsjukdomar är mycket vanliga.
Sannolikheten att någon gång i livet drabbas av ryggsmärta har beräknats
till uppåt 80 procent. Varje år drabbas en tredjedel av alla vuxna i
Sverige av påtaglig ryggsmärta.
Ryggont svarar också för en betydande del
av sjukfrånvaron i Sverige och leder till avsevärda kostnader både för
samhället och enskilda patienter.
Ryggbesvär är den största enskilda
orsaken till att människor inte kan gå till arbetet. Av sjukfall som
varar längre än 60 dagar beror ungefär en femtedel på ryggsjukdomar.
Även bland beviljade förtidspensioner beror ungefär en femtedel på
ryggsjukdomar. Kostnaderna för långtidssjukskrivning och förtidspensionering
på grund av ryggont har beräknas till minst 20 miljarder kronor per år.
(Siffrorna är från 1994.)
|