Diskbråck

Vad är diskbråck?

Diskbråck berör oftast nedre delen av ländryggen. Ischias-smärtor är typiska för diskbråck. Med ischias menas värk och utstrålande smärta antingen i ett ben eller båda benen. Utan yttre anledning förekommer stickningar, "myrkrypningar" m m. Känseln kan försvinna och man kan uppleva viss svaghet i benet (benen).

Vid diskbråck i ländryggen är det vanligt att man först insjuknar med enbart ryggsmärtor som går över i ischias-smärtor efter några dagar eller veckor. Symtom på lumbago kan förekomma samtidigt som symtom på ischias och man talar då om lumbago-ischias. (länk)

Smärtans intensitet kan variera betydligt mellan olika personer, från mycket lätt smärta i vissa situationer till en intensiv konstant ischias-smärta både dag och natt. Det är emellertid inte ovanligt att diskbråck varken leder till smärta eller andra symtom.

Ibland kan alla nervrötter i ryggmärgens nedersta del tryckas samman vid diskbråck. Detta leder till dubbelsidig ischias och ibland nedsatt känsel i underliv och lår. Dessutom kan urinblåsan och ändtarmens ringmuskel försvagas. Tillståndet är akut och kräver i regel operation.

Vad beror diskbråck på?

Diskbråck är en del av en process där diskarna mellan ländryggens kotor åldras. Oftast kan man inte se något samband mellan yttre orsaker och uppkomsten av diskbråck. Olika undersökningar antyder emellertid att diskbråck ibland kan orsakas av tungt arbete, särskilt i kombination med lyft och vridningar. Många studier antyder också att personer som under lång tid och i sittande ställning utsätter hela kroppen för vibrationer löper större risk att drabbas av diskbråck. Hur smärtan vid diskbråck uppkommer är inte helt klarlagt.

Hur kan diskbråck förebyggas?

Det finns skäl att vara särskilt försiktig vid tunga lyft i samband med att man vrider bålen. Att minska känningarna av vibrationer som hela kroppen utsätts för kan också ha betydelse. Det bästa är sannolikt att ha en allmänt god hälsa, träna kroppen och sluta röka eller röka mindre.

Hur undersöks diskbråck?

Noggrann undersökning är viktig för att fastställa om det finns ett diskbråck och om nervrötter har påverkats. Om ischias-smärtorna varar i två till tre månader kan undersökning med datortomografi (en kombination av röntgenfotografering och datorteknik som ger en tvådimensionell bild av den undersökta kroppsdelen) eller magnetkamera behövas. Särskilt gäller detta om läkaren överväger kirurgisk behandling.

Hur kan diskbråck behandlas?

Den traditionella behandlingen av diskbråck och ischias omfattar bl a sjukgymnastik och medicinering. Det är inte troligt att denna behandling nämnvärt kan påverka sjukdomsförloppet. Däremot kan symtomen lindras.

Kirurgisk behandling

Kirurgisk behandling kan bli aktuell om symtomen varar i två till tre månader, särskilt om ischias-smärtan i benet är starkare än ryggsmärtan.

I en stor vetenskaplig studie har icke-kirurgisk behandling jämförts med kirurgisk behandling. Efter ett år var resultaten av kirurgisk behandling överlägsna, men från fyra år och upp till tio år efter att behandlingen inleddes fanns det ingen säker skillnad mellan resultaten. (Studien omfattade inte patienter med mycket stark ischias-smärta eftersom dessa inte bedömdes ha något alternativ till kirurgisk behandling.)

Kirurgisk behandling av patienter med diskbråck syftar i första hand mot att häva bensmärtan. Resultaten är generellt mycket goda med en stor andel botade eller starkt förbättrade patienter.

Under senare år har användningen av s k mikrokirurgi och andra nya operationsmetoder vid behandling av diskbråck diskuterats intensivt bland medicinska specialister. Jämförelser mellan traditionella och mikrokirurgiska diskbråcksoperationer har dock inte visat några säkra skillnader i behandlingsresultat mellan metoderna.

Andra behandlingsformer

Sedan mitten av 1960-talet har diskbråck behandlats genom att läkemedlet chymopapain injicerats i disken. Vissa vetenskapliga studier visar att kirurgisk behandling ger bättre resultat medan andra studier visar att behandlingen kan ha en viss effekt. Komplikationer har förekommit, särskilt överkänslighetsreaktioner och mer eller mindre omfattande förlamningar.

Under senare år har diskar även sugits ut (perkutan diskektomi) eller bränts bort (laserteknik) istället för att opereras. Jämförelser med chymopapain-injektioner och kirurgisk behandling har dock visat att denna behandlingsform inte varit tillräckligt effektiv hos de flesta patienter.Vad är smärttillstånd i ländryggen?

Smärta i ländryggen kan bero på olika orsaker. Två mycket vanliga former av ryggont kallas rygginsufficiens och lumbago. Rygginsufficiens kännetecknas av trötthet i ryggen, obehagskänsla eller smärta som uppträder vid upprepade rörelser eller när man gör något som är ansträngande för ryggen. Symtomen är koncentrerade till ländryggen, som ofta känns stel eller svag.

Lumbago är värk i ländryggen. Ibland strålar den ned över skinkorna eller höfterna. I det akuta stadiet ökar ofta smärtorna vid alla sorters rörelser. I det mer kroniska skedet ökar de framför allt vid vissa rörelser och ansträngningar som särskilt berör ländryggen. Symtomen börjar akut eller gradvis. Lumbago motsvarar det som i dagligt tal ofta kallas "ryggskott".

Symtomen på lumbago kan förekomma samtidigt som symtom på ischias. Man talar då om lumbago-ischias.

Vad beror smärttillstånd i ländryggen på?

Oftast går det inte att fastställa någon säker orsak till smärta i ländryggen. Särskilt gäller detta i akuta skeden. Möjligheterna att ställa diagnos ökar något när smärtorna varat mer än sex till åtta veckor. Flera orsaker anses kunna leda till ländryggsbesvär, särskilt:

• uttalad degeneration (åldrande) av diskar, särskilt om flera diskar berörs
• viss kotförskjutning
• benskörhet (osteoporos) och hoptryckning av kotor
• inflammatoriska ryggsjukdomar
• fraktur
• tumör
• infektion i en eller flera kotor eller diskar

Andra ovanliga orsaker till smärttillstånd i ländryggen

Det finns alltid en viss risk att smärta i ländryggen ytterst kan bero på sjukdomar eller skador i andra delar av kroppen. Gynekologiska tillstånd, prostatasjukdomar och andra åkommor som berör organ i underlivet kan ibland leda till ryggsmärtor. Vissa neurologiska åkommor, t ex multipel, skleros (MS), kan ge symtom som liknar lumbago-ischias. I samband med graviditet kan förändringar i underlivet ge upphov till smärtor i ländryggen.

Hur kan smärttillstånd i ländryggen förebyggas?

I Sverige har träning av bl a ryggmusklerna på betald arbetstid bidragit till att minska både besvär och sjukfrånvaro på grund av ryggont. Andra studier visar att kombinationer av fysiska och psykologiska insatser kan förebygga smärta hos personer som redan drabbats av rygg- och nackbesvär. Minskning av övervikt och rökning har också betydelse för att förebygga smärta i ländryggen.

Hur undersöks smärttillstånd i ländryggen?

En utförlig beskrivning och analys av symtomen bildar grunden för hur personer med smärtor i ländryggen behandlas. För att läkaren ska kunna bedöma om ryggen är öm och rörelseförmågan begränsad behöver han eller hon undersöka patienten noga.

Om smärtan varar längre än cirka tre månader kan ytterligare undersökningar behövas.

Röntgenundersökning

Många av de förändringar som går att se genom röntgen har inget samband med ryggont. Röntgenundersökningar görs därför bara i vissa fall.

I akuta skeden behövs röntgenundersökning bara efter skador eller om det finns starka misstankar om tumör eller infektion i ländryggen. Risken för detta är större hos barn och ungdomar, som relativt sällan har ont i ryggen, och hos äldre personer, som kan ha tumörer i skelettet eller benskörhet.

Symtomen på ryggont försvinner vanligen inom två till tre månader. De som fortfarande har ont i ländryggen efter denna tid undersöks ofta med röntgen.

Datortomografi

Datortomografi (ofta kallad CT eller DT) är en speciell röntgenundersökning som ökar möjligheten att se t ex ett diskbråck.

Scintigrafi och magnetkamera

Ibland görs s k scintigrafi (en metod att avbilda hur en radioaktiv partikel fördelar sig i kroppen) vid utredning av ländryggssmärta för att se eventuella förändringar i skelettet. Genom skelettscintigrafi går det ofta att tidigare hitta tumörer eller infektioner än genom vanlig röntgenundersökning.

Magnetkameraundersökning har fått en allt större roll vid undersökningar av ländryggsbesvär. Metoden gör det möjligt att avbilda olika vävnader i kroppen. Vid undersökning med magnetkamera används inte joniserande - "radioaktiv" - strålning

Hur kan smärttillstånd i ländryggen behandlas?

Vid svår, akut lumbago är det ibland nödvändigt att ligga till sängs. Detta bör dock undvikas. Om man behöver ligga till sängs så bör detta ske under så kort tid som möjligt.

Det finns ett klart vetenskapligt underlag som visar att den som har drabbats av ländryggssmärtor tidigt bör vara aktiv. Man bör även börja arbeta trots de besvär som kan finnas kvar. Långvarig sjukskrivning har i flera studier visat sig minska möjligheten att man kan gå tillbaka till arbetet. Aktuell svensk forskning visar att mindre än en femtedel av alla som varit sjukskrivna i ett år för ryggont börjar arbeta på nytt.

Läkemedel som paracetamol eller acetylsalicylsyra kan behövas för att minska smärtan. I vissa fall behövs läkemedel mot inflammationer, s k NSAID.

Kirurgisk behandling av kronisk lumbago

Frågan om kirurgisk behandling av patienter med långvariga men svårdefinierade former av värk i ländryggen är kontroversiell bland experter. Det vetenskapliga underlaget är diskutabelt. Operationen kallas fusion och innebär steloperation av lederna mellan två eller flera kotor.

I Sverige pågår nu en stor vetenskaplig studie för att se när operation vid lumbago kan ge goda resultat. Tills vidare har hälso- och sjukvården anledning att bara mycket sparsamt behandla kronisk lumbago på kirurgisk väg, i första hand inom ramen för vetenskapliga studier.